Mitt under jordockupationen tar en kvinna fram en stor svart Bibel, bläddrar i den. Så lyfter hon den upp i luften och säger: Ja det stämmer, här står det att Gud gav jorden till människorna att bruka. Alltså har även vi rätt till den.

Jag hade lagt märke till henne och hennes tre systrar redan när vi skramlade fram på lastbilsflaket natten innan på väg till den jordegendom vi skulle ockupera. De satt tillsammans och sjöng hela tiden glada kampvisor om de fattigas rätt till jorden. De verkade inte det minsta rädda trots att de visste att de hade alla de mäktiga jordägarna mot sig. Mitt under förberedelsemötet inne i stan hade borgmästaren, som också är stor jordägare, helt sonika stängt av elen i hela stan för att avskräcka oss.

De jordlösas rörelse MST är Brasilien viktigaste folkrörelse idag. Den brasilianska konstitutionen säger att jord som inte fyller sin sociala funktion, exempelvis inte brukas, skall överföras till de jordlösa. Men eftersom den brasilianska eliten inte är intresserade av att genomföra jordreformen har de jordlösa själva börjat ockupera obrukad jord och kräva att regeringen uppfyller lagen. Rörelsen har växt fram de senaste tjugo åren och omfattar nu 350 000 familjer som fått sin jord och ytterligare 100 000 som väntar i de läger man bygger på ockuperad mark.

När jag kommer tillbaka till den här ockupationen ett halvår senare söker jag genast upp en av systrarna. Jag vill veta lite mer om henne och varför de hade med sig Bibeln.

– Det var padre Eugenio som lärde oss allt det där. Han var präst här för tio år sen och var ofta ute i vår by. Vi studerade Bibeln tillsammans och han visade oss att även vi fattiga har vår rätt säger Edilma Fereira de Oliveira och ler glatt. Hon bor i ett enkelt hus med tak och väggar av palmblad. Det finns fyra rader med sådana enkla hus där det nu bor 150 familjer.

– Det var också han som lärde oss alla sångerna, skrattar Edilma. Alla i vår by arbetade på samma jordegendom. När den såldes och den nye ägaren inte brydde sig om att bruka den och avskedade alla lantarbetarna var valet enkelt för oss. När MST kom hit gick vi genast med på deras möten. Vi behövde ju överleva och för att överleva behövde vi jord.

Den brasilianska regeringen känner sig uppenbarligen hotad av denna rörelse som börjar organisera allt fler av de väldiga mängderna fattiga på landsbygden och i storstädernas slum. Bland annat har regeringen infört att antal provisoriska lagar. En av dem säger att jord som ockuperas inte får användas till jordreformen på två år. Då gjorde Edilma och hennes vänner i MST det intelligenta draget att de först ockuperade grannegendomen, som också var övergiven. Men det var inte den man ville ha utan den jord som man nu flyttat till. Man har nämligen kommit så långt att det redan finns ett erkännande att den här jorden skall användas till jordreformen

– Nu är vi ganska förhoppningsfulla. Vi har redan plöjt åkrarna och väntar bara på regeringens beslut så vi kan börja så. Under tiden har vi det ganska knappt, vi överlever på småinkomster. Men eftersom vi nu hoppas på att äntligen få en egen jord gör det inte så mycket, säger Edilma och skrattar lyckligt.

– Jag älskar MST, säger padre José Sinho Nato. Det är de enda som har kurage i det här landet. Padre José sitter i sin kyrka i Porto Velho, huvudstad i delstaten Rondonia, och berättar om uppkomsten av MST.

– För mig började det 1978. Jag blev uppsökt av några familjer. En jordägare från São Paulo hade plötsligt fått rätten till deras jord. Det var uppenbarligen helt absurt, men sånt händer ofta i Brasilien. Jag lyckades hitta en advokat som lyckades överklaga och efter en lång strid fick de tillbaka sin jord. Men advokaten fick sona för att han hjälpte dem, han lönnmördades strax efteråt.

Det var i samband med liknande fall Comissão Pastoral da Terra (CPT) uppstod. Det var den katolska och den lutherska kyrkans gemensamma organ för att arbeta med jordfrågan. I början arbetade man enbart defensivt. De stora jordägarna försöker hela tiden lägga beslag på de småböndernas jordar med både legala och illegala metoder. Brasilien har en kraftig koncentration av jordägandet till några få familjer, så kraftig att dessa inte klarar av att odla all sin jord. Därför började jordlösa lantarbetare spontant att ockupera jord som inte brukas. De stöttades av CPT och 1984 bildades MST, de jordlösas rörelse. MST har alltså uppstått direkt ur kyrkans arbete med jordfrågan, även om man nu är en helt självständig rörelse.

Uppemot halva Brasiliens befolkning lever under fattigdomsgränsen, i princip utanför samhället, utan arbete, skola och sjukvård. Kring städerna växer favelorna, slumstäderna. Sanningen är att regeringen inte har en lösning på det ökande våldet och fattigdomen. MST har hittat lösningen men eliten känner sig hotad av dessa fattiga som kräver sin rätt. MST förföljs nu öppet av regeringen och lever sin kanske svåraste tid.

Men Edilma är glad: Jag är lycklig här. Alla är vänner och vi hjälper varandra. När vi fått jorden tror jag att vi skapar ett litet paradis här.

Fakta
CPT fungerar fortfarande och är ett viktigt stöd för de jordlösa. Det fanns en frigörelseprocess när det var viktigt för MST att markera sitt oberoende som folkrörelse och det finns på vissa håll kvar vissa spår av den konflikten, men de verkar vara på väg att övervinnas. CPT stöttar alla typer av småbönder, men är lite försiktigare än MST när det gäller att ockupera jord.