Under våren reste en brokig grupp från Sverige till Brasilien. Det var medlemmar i rörelsen Ny Gemenskap som förberett sig under helt ett år. Ny Gemenskap startade 1968 som en del av alternativjularna, men rörelsen har lyckats överleva sedan dess. Numer har man ett hus på Kammakargatan i centrala Stockholm där man erbjuder lunch till det facila priset av 10 kronor. Tanken är att Ny Gemenskap skall vara en samlingsplats för alla, i praktiken dominerar hemlösa, asylsökande eller andra människor som inte riktigt får plats i samhället. Men vem som helst är välkommen. Det är ett spännande ställe att besöka med oväntade möten och varm atmosfär. I huset finns också begagnade kläder, dusch, fotvård och ett övergångsboende för hemlösa.

Sociala rörelser är en företeelse som alltmer sätter prägeln på världspolitiken, inte minst i Latinamerika. Alla de nya folkligt förankrade presidenterna i Latinamerika har en relation till dem. I Bolivia och Ecuador har de valts mer eller mindre med mandat från de sociala rörelserna, här handlar det främst om ursprungsfolkens organisationer. I Venezuela försöker president Chavez skapa dessa rörelser för att få en maktbas. På global nivå är rörelserna drivande krafter i de World Social Forum som numera ordnas över hela klotet, breda forum för en debatt om hur vi kan göra världen till en mer rättvis plats. Ny Gemenskap är en av de få sociala rörelserna i Sverige. Därför var det spännande att komma till Brasilien där dessa rörelser spelar en viktig roll och har ett komplicerat men dynamiskt förhållande till president Lula, som själv kommer från dessa rörelser. Den rörelse som imponerade mest på svenskarna var MST, de jordlösas rörelse. Det handlar om lantarbetare och småbönder som i sin jakt på en egen jord att bruka ockuperar jord som ligger i träda. Anna Malmkvist blev mycket imponerad av ett ockupationsläger utanför Santo Amaro:

- Trots att villkoren var svåra hade de en sån kamplust, den skulle vi behöva mer av i Sverige Och så var de så välorganiserade. I det lilla lägret som bestod av enkla tält av spännplast fanns det redan en hel del aktiviteter. En kvinna bakade bröd, en annan tillverkade korgar och brickor av palmblad och andra växter. Men det som imponerade mest var glöden på det möte som spontant ordnades för besökarna. Kampsångerna och slagorden ekade i det lilla tältet.

Besöket hos de hemlösas rörelse (Sem Teto) var inte lika lättsamt. De hade också byggt ett läger, men det låg i ett fattigt kvarter i staden Salvadors utkanter. Här fanns inga små odlingar, livet var hårdare i storstaden och de flesta försökte överleva på tillfällighetsjobb. För två av Ny Gemenskaparna som själva varit hemlösa blev det för mycket. De kände sig som turister i nöden och åkte snabbt därifrån, det var för svårt att se. Men även i detta läger fanns det en vilja att organisera sig: Det var kvinnorna som drev lägret. Det är de som ofta blir ensamma med ansvaret för familjen. Nu hoppas de att regeringen Lula skall hjälpa dem att få en värdig bostad. Men kampen gäller mer. Det är så mycket som fattas, arbete, bra skola, hälsovård och en fungerande gemenskap.

Det längsta utbytet var hos kulturföreningen Bagunçaço som använder musik som ett sätt att arbeta med barn och ungdomar i ett annat fattigt kvarter. Uppemot 400 ungdomar är på olika sätt indragna i verksamheten, genom att spela, dansa eller gå kurser. Här var det svårt att inte ha det roligt. Det fanns en sån glädje och kraft hos ungdomarna som fick alla svenskarna att försöka sig på att spela slagverk, vilket inte var så lätt. Fast det var inte helt ofarligt att röra sig i området. Svenskarna hade hela tiden vakter från föreningen när de rörde sig i kvarteren. Det var speciellt en tonårig kille man var rädd för. Han rånade inte bara, han misshandlade också. Ryktena gick att polisen tänkte döda honom, tre dagar efter att svenskarna åkt hem sköt polisen mycket riktigt honom.

Utbytet skall fortsätta till hösten. Då kommer det medlemmar från de tre rörelserna till Sverige för att lära sig något om oss och berätta om sitt arbete. Hoppas de blir lika nöjda som Miranda Ledebur var efter sin resa; - Jag känner att jag lärt mig väldigt mycket. Känner mig berikad och inspirerad om än något utmattad och trött så här direkt efter hemkomsten. Det var häftigt att besöka de här sociala rörelserna i egenskap av Ny Gemenskap. Intressant att dra paralleller och se samband och motsättningar det innebär, sociala rörelser emellan. Under besöket i Sverige kommer det den 15 september på ABF-huset i Stockholm att ordnas ett öppet seminarium om sociala rörelser i Latinamerika. Förutom brassarna kommer folk från rörelser i Bolivia, Ecuador, Nicaragua och Chile. Redan den 14 september ordnas också en stödfest på Kägelbanan på Moseback