- Den 28 maj blev en stor besvikelse. Talar man om att genomföra något måste man organisera det ordentligt och genomföra det. Sviker man folk en gång litar de inte på en. Nästa gång blir det svårt att få dem med sig.
Andualem Arage
anses som en av de viktigaste oppositionspolitikerna i Etiopien, han är
så officiell att hans parti UDJ (Unity for Democracy and Justice) kan
hålla sig med ett litet kontor. Den 28 maj var 20 årsdagen för när den
nuvarande regimen kom till makten. Över Internet lanserades tanken på
att starta ett uppror den dagen efter modell från Egypten och Tunisien,
men inget hände. Ett av skälen var att polis och militär mobiliserat 
Enligt Etiopiens ende politiska bloggare Eskender Nega var det största problemet att protesterna organiserades av den etiopiska diasporan och inte lokalt. Andualem Arage var inte inblandad men tror att det ändå fanns kontakter till aktivister i Etiopien, men vill av naturliga skäl inte gå in närmare på detaljerna. Han själv kastades tillsammans med många oppositionsledare i fängelse efter valen 2005, som han hävdar att oppositionen vann. Det var när regimen då hävdade att man vunnit som ungdomar gick ut på gatorna och protesterade, 200 sköts brutalt ihjäl.
- Då lärde sig regimen att de inte skulle kunna vinna några fria val. Det var då de ökade förtrycket mot allt som liknade opposition. Nu finns ingen oberoende press i landet.
De försök som görs för att skapa oppositionspartier begränsas mycket kraftigt. I praktiken kan de inte agera. Regimen fattade 2009 också en lag som förbjuder organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter och demokrati att arbeta, om de finansieras med mer än 10 procent utifrån. Det innebar i praktiken att alla de organisationer som bevakade mänskliga rättigheter avslutade sin verksamhet.
- De hjälpte folk att lära sig om sina rättigheter, hur man röstar och hur man kan förändra. Det är klart att de var farliga för regimen. Nu finns det inget oberoende fack i landet, de starka fack som fanns förut har krossats. De spirande sociala rörelser som uppstod i samband med valen 2005 har också upplösts.
Andualem Arage är mycket besviken på regeringarna i väst.
- USA stöder regeringen, det är ett misstag. USA och väst verkar ha ett problem i utrikespolitiken. De samarbetar med diktatorer, utan att bry sig om vad dessa gör med sitt folk. De talar om kampen mot terrorismen, men dessa diktatorer terroriserar sina folk.
Just nu råder en byggboom i Addis Ababa, kineserna bygger nya vägar och de gamla husen i stadskärnan rivs för nya eleganta höghus med köpelägenheter. De fattiga tvingas ut från stan. Ännu värre är att boomen driver på inflationen. De höjda matpriserna som varit en drivande faktor bakom revolterna i Nordafrika har ytterligare spätts på av prisutvecklingen som gör att allt fler inte har råd att äta sig mätta.
Regimen fruktar samma utveckling som i Egypten och Tunisien. Oppositionen har bildat en ny front som kallas Medrek, vars aktivitet begränsas till att styrelsen träffas, all annan verksamhet är förbjuden. Där det ingår sex olika partier, ett av dem är OFDM Oromo Federalist Democratic Movement, som representerar Etiopiens största etniska grupp oromo. Grundaren Bulcha Demeksa valdes in i parlamentet 2005, men ställde inte upp i valen 2010 då regimen vann 99,6 procent av platserna.
- Det skulle helt enkelt vara för farligt, regimen är så brutal. Det skulle kunna sluta med att jag misshandlades eller kastades i fängelse. Eller skulle de köra över mig med bil i en "olycka".
Oroligheterna kring valet 2005 gjorde att regimen fick dåligt rykte, även i väst. Men regimen är skicklig på att balansera olika intressen.
- USA använder nu Etiopien för att jaga al-Qaida, vi är deras legosoldater, därför överser de med regimens brutalitet. Vi gick in i Somalia på deras order och nu skall Etiopien in i Sudan för att demilitarisera gränsen mellan Syd och Nord, vi är användbara.
Bulcha Demeksa hoppas på en utveckling liknande den i Nordafrika, men det är inte enkelt. Internet är mycket dåligt spritt i Etiopien och pressen från regimen är hård
- Hur skall vi kunna prata med varandra, hur skall vi kunna göra uppror? Vi är för svaga, för fattiga och för hungriga och vi kommer inte att få hjälp från USA eller väst.
Enligt bloggaren Eskender Nega är problemet att oppositionen är alldeles för svag, den saknas ledare. Bulcha Demeksa håller med, men vad beror det på?
- Vem har gjort oss svaga, oppositionen hålls som fångar här i Addis. Jag får inte ens resa till min fars hembygd. Då skulle polisen arrestera mig, vad gör du här?
FAKTA
Etiopien är efter Armenien ett av världens äldsta länder, jämte Liberia det enda land i Afrika som inte kolonialiserats.
Etiopien är efter Nigeria Afrikas näst folkrikaste land och med cirka 85 miljoner innevånare I landet finns ett 80-tal etniska grupper, störst är Oromo: 35 procent, Ahmara: 27 procent, Somalier: 6 procent, Tigreaner: 6 procent
Kejsar Haile Selassie störtades 1974 av en sovjetstödd militärregim, kallad dergen, ledd av Mengistu Hailemariam.
År 1991 tog en tidigare gerillarörelse över makten och formade en regering (Ethiopian People's Revolutionary Democratic Front, EPRDF). Den har sin sociala bas i den bland tigreanerna även om man försöker framställa sig som hela landets regering.
Även mot den
nuvarande regimen riktar Amnesty allvarliga anklagelser. Yttrande och
organisationsfrihet är starkt begränsade. Medellivslängden är 53 år, skrivkunnigheten
är 36 procent. Just nu pågår ännu en torkkatastrof som drabbat 4 miljoner
i den södra delen av landet.