- Jag är så chockad av allt det som pågår, det plågar mig att jag och mina medmänniskor måste gå igenom detta! Jag vaknar och hoppas att jag bara har drömt, men det har jag inte!

Marina Oskarsson har i elva år kämpat med fibromyalgi. Hon fick sina första känningar när hon födde sitt första barn och sedan har det pendlat så, jobba sjuk, jobba sjuk. Hon beskriver det som att ha tennisarmbåge i hela kroppen. Dessutom har hon förslitningar i fötterna och ryggen

– Jag har inte kunnat arbeta egentligen, men varit tvungen och pressat mig själv, men jag har också velat, det är jobbigt att gå hemma. Sist startade jag ett projekt för ungdomar som slutat skolan och bara driver. Vi arbetade med en camping och vinsten skulle gå till att upprusta den. Det gick jättebra men jag brände ut mig rejält. Jag får bara inse att jag har tankar och idéer men jag orkar inte utföra dem. Jag har väl accepterat läget, men nu accepterar inte försäkringskassan det, helt plötsligt.

Marina hade utretts inom PILA-projektet Pilotinsatser för långtidssjukskrivna till arbete som startades av alliansregeringen. Den beställdes av regeringen för att sortera ut folk som inte har rätt till sjukersättning och genomförs av ett team av specialister som gör en grundlig utvärdering. De kom fram till att hon var arbetsoförmögen och inte heller rehabiliteringsmöjlig. Hennes sjukersättning förlängdes ett år, men när hon ansökte om ytterligare sex månader fick hon nej.

– Det är tydligen så att de menade att PILA inte släppte ut tillräckligt många till jobb, så då är det vissa sjukdomar som man anser inte skall förhindra till arbete. Jag har inte fått något besked bara en handläggare på telefon som är allmänt otrevlig och inte kan ge klara besked trots att jag har svart på vitt att jag inte klarar av att arbeta.

Till årsskiftet beräknar man att ytterligare 50 000 personer kommer att utförsäkras på samma sätt.

– Det som kommer i januari är ett försök att dölja, att påstå att det finns en rehabiliteringskedja. Det är så cyniskt, de bryr sig inte om folk, nu handlar det bara om att få ut folk på det de kallar jobblinjen. Men det är inte det de tänker, de vill bara att folk inte skall tära på stat och kommun

Alla de som redan nu har slagits it från sjukersättningen lever nu ett mycket tufft liv. Just idag skall Marina gå till socialbyrån.

– Jag har ju inga tillgångar, men jag måste avsäga mig möjligheten till arv. Mamma har ett sommarhus som vi har haft sedan jag var liten. Det är inget märkligt, men det är allt för oss, ärver jag det kommer socialen att ta det. Då drabbas ju mina ungar också.

– Vad lönar det sig att ta ifrån människor allting, när de drar ner på både sjuka och arbetslösa. Det försämrar ju både för handeln och kommunerna, istället för att vi hade haft en inkomst så att vi kunde handla och det hade rullat på. Politiskt är det så fel, det straffar sig bara i slutändan

Den nya sjukförsäkringslag som lades fram förra året och drabbat henne är enligt Marina så slarvigt skriven och ogenomtänkt att den helt slänger ut människor från samhället.

– Man kan ju inte bara lämna en människa. Du står ju där utan pengar och till slut har du ingen lägenhet heller. Du hamnar hos Kronofogden bara för att de kastat ut dig och skiter i dig.

Som Marina ser det handlar det från regeringens sida bara om att sopa ner siffrorna för sjukskrivning och slå sig för bröstet och tycka att de gjort något bra.

– Jag tycker att det är så konstigt att oppositionen inte gjort mera. Man skall ställa regeringen mot väggen ordentligt. Många oppositionspolitiker bloggar och är arga, men jag säger: Sitt inte bara och blogga, agera!

Fakta (från stressmottagningen och Lanstingets sjukvårdsupplysning)

Fibromyalgi är ett komplicerat smärttillstånd som haft många förnedrande benämningar, t.ex. SVBK (sveda-värk-bränn-käring), käringvärk eller klimakteriekäring. En del patienter klarar att fortsätta att arbeta, andra endast delvis. En del patienter saknar arbetsförmåga i varje tänkbar form av yrkesverksamhet

Grundprincipen för att du ska kunna leva med fibromyalgi är att du lyssnar på din kropp och accepterar att den sätter gränser. Du måste anpassa ditt liv efter sjukdomen. Du får känna efter för att lära dig vad du orkar och klarar av.