Gal Costa - drottning i Bahia

In på scenen på den gigantiska teater Castro Alvez skrider Gal Costa i en purpurröd fotsid klänning. Första numret blir (Aquarella do) Brasil. Gal Costa är drottning i Bahia. Minst hundra meter därifrån på näst sista raden sitter jag och ser henne som en tumshög person, hennes ansikte är en liten vit punkt. Hon är en lysande sångerska, tekniskt skicklig och med en skrattande gäckande klang i rösten som faktiskt påminner om Brasiliens stora mästarinna: Elis Regina. Hon är snart 60 år men det märks inte, hennes röst lånar sig till vad som helst, ballader, snabba raplåtar, disko eller dundrande samba.

Tyvärr har jag svårt om jag inte får känna närhet med artisten, det känns ungefär som att lyssna på skiva. I början är jag avvaktande, tycker det känns lite kyligt, ungefär som coverversioner av hennes egna succéer. Mellan låtarna säger hon ingenting. Jag gör den fruktansvärt orättvisa jämförelsen med Elis Regina, som alltid visste vad hon ville, både musikaliskt och innehållsmässigt (men man kan inte jämföra med en gudinna). Det blir en uppvisning av allt Gal Costa gjort. Sen sjunger hon en brasiliansk jazzlåt och just då börjar märkligt nog konserten leva. Rösten utmanas och hon tvingas ta i med hela sig. Det skulle vara spännande höra henne genomföra en hel jazzkonsert. Hon återkommer till några av sina klassiska ballader och nu är jag fast. Hon kommunicerar över alla de minst 100 bänkraderna till mig, för mig känns det som om hon går djupare in i materialet.

Konserten kallas akustisk, det är visst populärt i Brasilien nu. Bakom sig har hon ett jazzkomp med två slagverkare där saxofonen hela tiden spelar huvudrollen och en stor stråkorkester, som alldeles för mycket bara bildar en tonmatta. Under extranumren rusar jag neråt i salongen och kan äntligen urskilja Gals ansikte. Då ger jag mig till slut. Jag ser att hon inte bara är en drottning utan att hon också njuter av att sjunga och förmedla sin sång till oss. Ögonen glittrar faktiskt lika mycket som sången. Nästa gång skall jag vara tidigare ute och köpa biljetter till första raden.

Konserten finns utgiven på skiva (Gal Costa - Acústico, MTV 743 215 390-2) MTV står för Brasilianska MTV. Klistra upp omslaget på väggen ungefär fyra meter framför dig och lyssna så får du en känsla av ur det kändes för mig.