MST har växt mycket snabbt. Just nu omfattar rörelsen 350 000 familjer som erövrat sin jord och 100 000 som bor i läger (acampamento), och försöker erövra en jord att leva på. Det finns alltså runt två miljoner inom rörelsen, den är tveklöst den största och starkaste folkrörelsen i Brasilien. Helt klart utmanar de den brasilianska eliten och olika maktcentrum eftersom man ställer krav på en grundläggande förändring av det brasilianska samhället.

Allt eftersom man erövrar fler assentamenton växer rörelsen i styrka. Dessa assentamenton blir i praktiken nya motståndsnästen som skapar resurser till rörelsen, vilket regeringen förstår. Det är därför man nu på alla tänkbara sätt, lagliga eller olagliga, försöker stoppa alla resurser till dem. Det som står i lagen uppfylls inte, utlovade krediter betalas inte ut. Villkoren för MSTs jordbruk är drastiskt sämre än för exempelvis storgodsen. Storgodsägarna som ofta är lokala eller nationella politikerlyckas ofta få mycket bra ekonomiska villkor. De kan låna mycket pengar, som de inte alltid behöver betala tillbaka. Detta är bara ett av många sätt som makteliten i Brasilien funnit ut att sko sig på offentliga medel.

Jordbrukspolitiken i Brasilien till skillnad mot USA och EU innehåller inga subventioner. Detta gör att det inhemska jordbruket, framför allt det som bedrivs av småbrukare, har mycket svårt att överleva. Detta gäller naturligtvis även de jordlösa som erövrat sin jord. Ofta har de jordlösa ingen erfarenhet av att själva driva ett jordbruk. I en del fall kommer de från staden, i andra fall har de bara varit anställda. Tyvärr tänker man ofta alltför individuellt, jag har fått min jord och vill sköta den själv. Priser på de baslivsmedel, som mandioc eller bönor som småbrukare brukar odla sjunker hela tiden. Det gäller att hitta produkter som ger en ekonomisk vinst, som kan konkurrera på en marknad. De som fått sin jord och brukar den själv kan få svårt att överleva, en del får ger upp. Det är om man samarbetar i organiserad form som det blir möjligt att hitta en mer värdig överlevnad. Lyckas man sedan starta en livsmedelsindustri gemensamt blir resultatet ofta riktigt bra.

Problemen är att övervinna individualismen som är stark bland de lantarbetande. Bland det svåraste är att distribuera det man odlat, för att lyckas med det måste man samarbeta. Ännu bättre går det om man lyckas att gemensamt förädla sina produkter. Samtidigt inser man nu inom MST att det viktigaste är att producera för den lokala marknaden. Det är en ödesfråga för MST att lyckas hitta en produktion och distribution av sina produkter. Alltför mycket av det man odlar kommer inte ut på marknaden, vilket gör att de som brukar jorden inte får kontanter. Alltför många lever närmast kvar i naturahushållning. Det gäller att bygga upp ett eget system av distribution. MST är tveksamma till att anställa folk utifrån, som ofta kommer från medelklassen. Risken är stor att dessa tar över och börjar sko sig, så sker det ofta i Brasilien. Man försöker därför utbilda sina egna medlemmar, men det är en lång process, många har varit analfabeter.

Men det gäller inte bara att få en bra ekonomi. Suget från städerna är här som överallt stort på ungdomen. Det gäller att bygga upp samhällen som kan vara spännande och attraktiva. Det måste finnas kultur och kanske även alternativ till rent jordbruksarbete. Man hoppas finna mer avancerade arbeten, tex med datorer, som kan hålla kvar ungdomarna. Tanken är att MSTs assentamenton skall bli ett slags idealsamhällen, rent av utopiska modeller, men där har man fortfarande långt kvar.

Ekologin

Storjordbruket i Brasilien är numera hårt mekaniserat med mycket användning av gifter. Det skövlar naturen, just nu är man på bred front på väg mot Amazonas, där regnskogen skövlas för att breda plats åt enorma sojaodlingar. Brasilien har bra förutsättningar för jordbruk och vinsten på dessa storjordbruk kan vara hög, även om man går hårt fram mot naturen. MST har antagit ett antal löften mot jorden och livet ¹ som ställer rätt höga krav på ett ekologiskt jordbruk. I praktiken är det inte helt lätt att efterleva detta. Rörelsens praktik skapas av medlemmarna på fältet och dessa är ofta outbildade. För dem gäller det att överleva och de är ofta mycket traditionella i sin syn på hur ett jordbruk skall bedrivas. Till exempel är svedjebruk fortfarande vanligt bland småbrukare. Det gäller att utbilda och övertyga. Ett ekologiskt jordbruk ger inte så stora skördar i början och det finns alltid risker. Men det finns också möjligheter, att odla ekologiskt kan ge möjligheter att nå en ny marknad, kanske med lite högre priser. Det har man till exempel lyckats bra med i Porto Alegre.

Amazonas och övriga skyddade områden är viktiga för MST. Man ockuperar inte skyddade områden och man har i princip ingen verksamhet i Amazonas, man menar att det är viktigare att de jordlösa stannar kvar i sina områden och erövrar mark där. Fast i de områden där Amazonas redan exploaterats, som i delstaten Rhondonia, finns också MST.

Ett område där MST har en klart uttalad inställning är genetiskt manipulerade livsmedel. Rörelsen menar att de är ett stort hot. Det handlar inte bara om hur de kan påverka dem som äter dem. MST menar också att de multinationella företag som framställer fröna har fått en alldeles för stor makt över jordbruket. Köper man ett visst frö köper man också en teknik för att odla. Det krävs speciella bekämpningsmedel och gödningsmedel, vilket gör att man kommer ytterligare i händerna på dessa bolag, som oftast inte använder ekologiska metoder. Det finns numera också ofruktsamma växter som inte producerar frön som kan användas till utsäde, de måste alltså köpas av de stora företagen. MST och andra bonderörelser försöker därför nu bygga upp fröbanker, som dessutom skall kunna anpassas till ekologisk odling.

Kvinnorna

Den brasilianska landsbygden är mycket traditionell. Det är männen som bestämmer. En ockupation känns ju också som ett mycket manligt företag. Ändå försöker MST se till att hela familjen deltar i ockupationen. Men även i acampamentos och assentamentos brukar männen ha mest att säga till. Det är de som sitter i ledningen och går på mötena. Rörelsen försöker nu bryta detta, i den nationella ledningen sitter nu lika många kvinnor som män och man försöker sprida detta.

En ny aktivitet är de kvinnoläger man genomfört kring den 8 mars. I varje delstat har man samlats till ett flera dagar långt läger där man diskuterat politik och jordbruk, sjukvård och globalisering. Dessutom genomför man stora manifestationer. Tanken är inte bara att väcka all den kvinnokraft som finns inom rörelsen. Här finns också en taktisk tanke. Regeringen försöker i sin propaganda få rörelsen att framstå som våldsam och farlig. Genom att lyfta fram kvinnor och deras arbete vill man visa på rörelsens vardag och vad den åstadkommit.

Våldet

Mellan 1980 och 2001 mördades 1557 personer under konflikter om jorden på landsbygden. Mördarna är oftast pistolmän eller poliser. Det är ytterst sällan som de straffas. I början var det mest inhyrda pistolmän som mördade, men dessa gav efterhand så dåligt rykte till jordägarna att omfattningen minskade. Istället skickade man militärpolisen på de jordlösa. MSTs taktik blev då att placera kvinnor och barn i första ledet, vilket gjorde att poliserna inte vågade använda våld. Men våldet fortsatte och regeringens hårdnande hållning mot de jordlösa gör att antalet mördade åter har börjat stiga. Att det fortfarande är möjligt att mörda jordlösa beror på lokala maktförhållanden, där den lokala makteliten ofta har en närmast diktatorisk makt över polis och domstol.

Den 17 april 1996 mördades 19 jordlösa på öppen landsväg i Eldorado de Carajás, i delstaten Pará. De var på väg i en manifestation mot huvudstaden och guvernören ville stoppa dem. Detta Brasiliens Ådalen har blivit mycket uppmärksammat, men det har visat sig i det närmaste omöjligt att döma de skyldiga. Ett antal närmast parodiska rättegångar har ännu inte satt någon i fängelse. Definitivt har de politiker som beordrat skotten inte ens kommit i närheten av åtal. Skälet är att den lokala rättvisan lyder de lokala politikerna och makthavarna i delstaten. För en något så när rättvis rättegång måste processen flyttas upp på federal nivå. Att bekämpa denna "impunidade" ostraffbarhet är en av rörelsen och hela det civila Brasiliens stora utmaningar.

Läs om ett av otaliga exempel på våldet mot de jordlösa

Propagandan

MST har satt skräck i det brasilianska etablissemanget. Man har lyckats mobilisera de marginaliserade, lyckas man få med sig ännu fler av de utstötta rubbas den nuvarande elitens makt och privilegier. Först försökte man negligera rörelsen. När inte det gick försökte man splittra den. När inte heller det gick försökte man på klassiskt brasilianskt maner köpa upp dem. Man sa: Ni får er jord men ni måste sluta att uppvigla andra att kräva jord. När inte det heller gick återstod det bara att bekämpa MST. Det råder nu ett slags lågintensivt krig mot MST. Det förs nu med hemlig polis, olika typer av lagar, förhalande av alla lagliga resurser till jordlösa. Men det viktigaste kriget sker genom propagandan. Man försöker genomföra en jordreform i reklamen. INCRA, som ansvarar för jordreformen, använder snart lika mycket pengar på propaganda som på jordreform. Nyligen avslöjade Brasiliens viktigast dagstidning Folha de São Paulo att regeringen spridit helt felaktiga uppgifter om jordreformen. Tidigare har tidningar och framförallt TV fört en massiv propaganda mot MST. TV ägs av grupperingar som har naturliga band med de stora jordägarna och det är TV som det brasilianska folket får sina nyheter ifrån. MST har nästan inga resurser att svara på denna kampanj. Först trodde man att verkligheten skulle avslöja lögnerna, men man har nu insett att man har mycket stora krafter mot sig.

Det regeringen försöker påstå är

1 MST är en våldsam rörelse, trots att det är från pistolmännen och polisen våldet kommer

2 MST är en korrumperad rörelse, trots att det är en av de hederligaste rörelserna i Brasilien, de som är korrumperade är politikerna

3 Regeringen genomför en jordreform, fast man redovisar helt felaktiga siffror. Det som sker av jordreform beror också helt och hållet på de jordlösas kamp.

I ett uppmärksammat fall försökte regeringen påstå att MST var korrupt. En reporter skickades till Parana och skrev en "avslöjande" artikel. Läs vad som egentligen hände.

Frågor